Jag har funderat på hur beroende jag är av att ha balans i mitt liv och har då kommit fram till att jag är som ett spädbarn! :)
Jag mår bäst när jag har en lugn och fast rutin att följa och när upplevelser, aktiviteter, vila och återhämtning kommer i lagom doser.
Jag är beroende av att sova en stor del av dygnet och jag måste sova middag varje dag.
Jag måste äta regelbundet och relativt tätt för att inte bli gnällig och irriterad.
Jag behöver ha det lugnt omkring mig för att kunna smälta alla de intryck jag får och jag kämpar hela tiden för att utvecklas och klara av mer idag än jag gjorde igår.
Dessutom mår jag bäst när jag lever i nuet, vilket ett spädbarn iofs gör helt naturligt och utan att tänka på det.
Min väg från arbetsvillig och engagerad samhällsmedborgare, via hypotyreos och icke fungerande läkemedel till utförsäkring och nollklassning, innan reglerna ändrades så att jag efter 3 år åter kunde få tillgång till trygghetssystemet. Jag är en av dem som fått betala för att systemet tidigare var för generöst och jag bloggar om mitt enstaka liv och mina tankar omkring vårt gemensamma samhälle.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar