19 augusti 2011

Fyra veckor!

Förra veckan och helgen var mådde jag jättedåligt, men därefter har jag mått betydligt bättre. Jag klarade av att gå tillbaka och jobba efter semestern och har sedan klarat av att sköta jobbet varje dag under veckan- vilket inte alls var självklart förra veckan!

Jag har ju ett jobb med minimala krav på koncentration, uppmärksamhet och andra kognitiva förmågor, men å andra sidan så är det ju ganska fysiskt krävande och det gör att jag får värk och smärta i muskler och leder när jag är i obalans.

Jag städar 2 timmar per dag och det är nästan mer än jag klarar av i nuläget... För när man tvingas sjukskriva sig emellanåt för att man inte kommer ur sängen och alla helger och övrig fritid går åt till återhämtning, så att man skall orka jobba sina tio timmar i veckan- då är det inte långsiktigt hållbart.... Säger en som prövat....

Min förhoppning är ju dock att den nya medicinen skall ge mig den energi jag saknat! Målet är att jag åtminstone skall kunna komma upp i halvtid och jag skulle verkligen vilja kunna sköta ett jobb där jag har nytta av min utbildning och erfarenhet som förskollärare!

Jag älskade mitt jobb och saknar det mycket, även om jag idag inte har någon som helst möjlighet att arbeta i barngrupp i nuläget. Alla de förmågot man behöver som förskollärare har jag nu som allra svårast med att klara / uthärda, som ljud, uppmärksamhet, koncentration, simultankapacitet...

Jag hade telefontid med min läkare igår och har nu fått godkänt att jag går upp till 2 tabletter/dag. Det blir 120 mg AT som innehåller 76 mcg T4 och 18 mcg T3.

Dessutom får min kropp nu tillgång till T1, T2 och calcitonin, vilket den förvägrats under hela tiden jag medicinerat med Levaxin och Liothyronin. Läkarna tror nämligen inte att de ämnena har någon viktig funktion i kroppen, vilket jag finner lite märkligt då naturen hela tiden förfinar oss och skalar av de funktioner som inte behövs...

Ann-Christin som tidigare hade bloggen Sköldpaddor, men nu startat en ny blogg skrev igår ett inlägg om benskörhet och hur Levaxinet påverkar där. Hennes fundering rör att den minskade energinivån gör att man belastar skelettet mindre, eftersom man inte orkar röra på sig i samma utsträckning. Det är säkert en stor del av förklaringen, men även det faktum att kroppen förvägras calcitoninet, som behövs för kalkomsättningen i kroppen borde vara en orsak.

Jag är så glad att jag får pröva ett naturligt sköldkörtelhormon som innehåller alla de ämnen kroppen behöver och som därför hjälper den att utföra alla de uppgifter där sköldkörtelhormon är inblandat! 

När jag ändå tipsar om bloggar, så vill jag även förmedla adressen till Kickis blogg Vägra slaskdiagnoser! Hon började ta naturligt sköldkörtelhormon ungefär en vecka innan mig och det är roligt att följa någon som ligger så nära i tiden. I dagens inlägg har hon dessutom tagit upp det misstroende man möter som sköldkörtelsjuk, att man egentligen borde kunna arbeta om man bara ville! Vi är många som möter denna oförståelse och misstänksamhet och den hjälper oss inte i vår kamp!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar