Visar inlägg med etikett Mat. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Mat. Visa alla inlägg

31 maj 2014

Naturens under- och människans idiotism

Häromdagen fick vi syn på att rådjuret, som ofta brukar beta på ängen intill vårt hus, hade blivit mamma till ett litet rådjurskid! Utan att vara några experter på området, bedömde vi att den lilla ungen som skuttade efter sin mor, var tämligen ny här i världen.

Morgonen därpå vaknade vi av ett rådjurs ihärdiga skällande! Efter att ha tagit oss ur sängarna och till sovrumsfönstret (där det sedan gårdagen påpassligt nog stod en kikare) så kunde vi se att geten betedde sig underligt: Hon gick runt i cirklar, skällde, kastade med huvudet på ett mycket bestämt vis, gick en bit, "skällde" och verkade "vänta in" ungen och när den inte följde med så gick hon tillbaka igen. Om och om igen...

Vår slutsats blev att ungen nog dött under natten och att hon nu förgäves försökte få den att resa sig och komma med henne. Fram på förmiddagen blev det lugnt och vi trodde att hon gett upp försöken att få med sig sin unge.

På eftermiddagen hade hon inte synts till på länge, så jag gick bort mot stället där jag antog att den döda ungen skulle ligga. När jag kommer närmare får jag syn på att i gräset, en bit därifrån, rör det sig- och i samma ögonblick så ser jag i ögonvrån att rådjurshonan flyr in mot skogen. Går försiktigt fram för att titta på stället där det rört sig- och ser att ungen är i högsta grad levande!

Jag tar två snabba bilder med mobilen, för att inte störa mer än nödvändigt och drar mig sedan försiktigt därifrån. Delar med mig av bilderna här, trots att de inte är så bra eftersom jag hade för bråttom:


 
På kvällen gick den ena katten ut en sväng och stannade nära kanten på åkern- då kommer geten/ mamman snabbt ut mot honom och ställer sig och stirrar på honom en liten bit ifrån. Katten lägger sig ner och visar tydligt att han inte alls är ute på jakt! Geten står kvar en stund, men går sedan sakta tillbaka till utgångspunkten och lägger sig ner där vi har svårt att upptäcka henne. Stenkoll på ungen alltså! Vilket känns skönt för jag var lite orolig för att katterna skulle upptäcka kidet och börja jaga det.
 
Det skall bli roligt att följa detta naturens lilla under och  jag hoppas att mamma Rådjur fortsätter att tycka att ängen vid vårt hus är en bra barnkammare för det lilla kidets uppväxt! 
 
Efter denna fantastiska naturupplevelse, började vi så titta på Bieffekten- en studie i människans dumhet! Mänskligheten är beroende av pollinerare som humlor och bin för vår överlevnad, då en stor del av matproduktionen är beroende av att blommorna blir pollinerade för att frukt och frö skall bildas.
 
Genom det storskaliga odlandet med ensidiga grödor försämrar livsvillkoren för dessa nyttiga och nödvändiga små djur, samtidigt som man besprutar grödorna mot "skadeinsekter"- vilket naturligtvis drabbar även de, för oss, nyttiga insekterna. Till detta har vuxit upp en industri där man skickar humlor och bin över kontinenterna- och därmed även importerar kvalster, virus och annat som ytterligare försvagar pollinerarnas överlevnadsmöjligheter och gör så att hela samhällen snabbt kan gå under och dö.
 
Mänsklighetens svar på detta? Jo, vi fortsätter att sprida problemen genom ökat fraktande av bisamhällen och snabbproducerade humlor för den kortsiktiga pollineringen- vilket ytterligare snabbar på de vilda binas utsatthet för smitta! Och dessutom riskerar att konkurrera ut våra vilda bin och humlor- som är anpassade till att pollinera just de växter vi har här. Utan pollinering försvinner växterna snart och vi har ytterligare utarmat lite av vår livsmiljö. Och vi skall vara de smartaste på den här planeten!!?
 
För den intresserade finns filmen utlagd på SVT Play den närmsta månaden och kommer nog också i ytterligare några repriser i veckan.
 




31 december 2013

 Gott Nytt 2014!




Ett nytt år betyder ju också nya möjligheter och jag har höga förhoppningar på det nya året som vi ännu vet så lite om!

Jag hoppas att 2014 blir det år då vi på allvar börjar ifrågasätta myterna om att konsumtion = lycka och att ökad konsumtion är svaret på alla problem. Jag önskar att vi börjar tänka mer på miljön och på hur vi skall kunna bo kvar på den här planeten, även i ett längre perspektiv och jag skulle önska att politikerna börjar ta miljöhotet på allvar- även om miljön i sig inte är någon väljargrupp!

Jag skulle önska att matindustrin kunde börja ifrågasätta dagens matproduktion och gå i täten för att ta bort så mycket tillsatser och onödiga ämnen som möjligt i maten vi äter! Är det vettigt att i princip alla charkprodukter innehåller druvsocker eller att det finns köttbitar som bara innehåller 90% kött? Hur kan man försvara alla bekämpningsmedel, kemiska konstgödsel, besprutningar och antimögelmedel på och i maten vi äter? Vi konsumenter kan inte klara av att ha alla aspekter med när vi väljer mat i butiken, så vi behöver stöd av producenter, butiksansvariga och politiker för att kunna göra informerade val!

Jag skulle önska att Systembolaget kunde ta ansvar för dryckerna de säljer! Vi vill veta om vinet innehåller nyttiga druvor (vilket är vad man förväntar sig!) eller mängder av andra kemiska smakförstärkare, bekämpningsmedel och annat! Jag tycker att det borde vara självklart att det finns  information i butikerna om vilka viner man kan köpa utan att behöva riskera hälsan och jag skulle vilja att ett märkningssystem utvecklas under året- oavsett vad EU tycker om saken!

Jag hoppas att sjukvården under året skulle bli mera lyhörd och patientfokuserad. Jag skulle önska att alla patienter blev tagna på allvar och att alla dessa felbehandlingar, ibland med dödlig utgång, som sker genom slarv eller misstag kunde minimeras! Arga Doktorn har under året riktat ljuset mot flera fall där patienter avfärdats eller inte tagits på allvar av den vård vi alla är med och betalar för- nu är det kanske dags att förstå att en patient som kommer tillbaka gång på gång gör det av en orsak och att det vore både enklare och billigare att ta patienten på allvar från början!??

Jag skulle hoppas att man kunde börja inse att det ekonomiska styrsystem som används inom den privata industrin, kanske inte fungerar inom offentligt finansierad vård. Att det inte är samma sak att "producera" vård som att producera bilar! Jag skulle önska att läkarna kunde få vara läkare och att det var i linje med deras instruktioner att utgå från det medicinska behovet istället för den ekonomiska kostnaden, när de överväger inläggning, provtagning eller behandling av en patient. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv så tror jag att det vore förmånligt- även om det skulle bli dyrare för just landstinget.

Jag skulle önska att 2014 blev året då alla sköldkörtelsjuka blev tagna på allvar och fick den behandling som ger dem den bästa livskvaliteten! Jag skulle önska att läkarkåren som helhet kunde visa en lite större ödmjukhet inför sina patienter och att rapporterna från patienter som blivit illa behandlade kunde upphöra!

Jag skulle önska att Sköldkörtelföreningen får många nya medlemmar under 2014, så den kan bli en allt starkare röst för oss sköldkörtelsjuka! Vi behöver en stark patientorganisation: Under året har det rapporterats från minst två lokalradiostationer om läkare som gemensamt bestämt att inom deras landsting så skall inte Liothyronin skrivas ut! Oavsett vilken patient man har framför sig! Utan T3 (Liothyronin eller naturligt sköldkörtelhormon)  hade jag fortfarande inte kunnat fungera alls! 

Jag skulle önska att DU skrev på namninsamlingen Stoppa Sköldkörtelskandalen och / eller blev medlem i Sköldkörtelföreningen NU! För att stötta kampen för en fungerande sköldkörtelvård!


Jag önskar er alla ett Gott slut och ett riktigt Gott Nytt År!
 
 

22 oktober 2011

Pajdeg

Vi har inte varit och handlat på ett tag, vilket passar bra för då kan jag passa på att tömma frysen på gammal mat som blivit liggande. Hungrig kom jag på att jag tagit upp en bit kassler häromdagen och sedan glömt den i kylskåpet. Paj, tänkte jag då!

Lättlagat om det inte var för pajdegen som alltid är ett kladdigt och bökigt moment, men när jag skulle ta fram en skål så kom jag på: Plastpåse!

Så jag tog fram den största plastpåse jag hade, vilket var en 5 liters, och hällde ett par dl mjöl i den. (Ost)hyvlade sedan ner en rejäl bit smör i det, skakade om emellanåt och knådade sedan snabbt ihop degen utanpå plastpåsen = totalt okladdigt både på mig och de redskap jag annars skulle ha använt!

Avslutade med 1 msk vatten och lade sedan in påsen i kylen så den fick vila en stund. Nu skall jag strax plocka ut den och fixa lite fyllning, så skall vi nog få mat den här dagen också. Om än lite sent!