Dag 10

Idag har jag inte haft några problem alls med hårda hjärtslag, "hjärtflimmer" eller tryck över hjärtat. Skönt för då har nog kroppen vant sig vid den nya medicineringen och accepterat den!

Jag var mycket aktiv igår och tog helt slut på kvällen, men vaknade ändå klockan åtta på morgonen och har fungerat helt okej hela dagen, även om jag kanske inte haft något överskott av energi.

Den här fantastiska återhämtningsförmågan, som tillåter mig att trötta ut mig (utan att jag därför behöver betala för det i dagar, veckor eller månader efteråt) kom tillbaka med Liothyroninet, men jag är fortfarande så tacksam varje gång jag slipper den fruktansvärda energilösheten när jag gjort slut på mer energi än jag har.

En annan sak är min nya "vakningstid", i åratal har jag behövt sova halva förmiddagen när jag inte tvingat upp mig upp tidigare (och fått betala för det), men nu verkar det som om min "nya" tid är omkring klockan 8.00 och det är ett mål jag haft i flera år: Om jag bara kunde vakna vid åtta så skulle det ju fortfarande vara morgon och min dag bli så mycket längre.

Nu hoppas jag att detta håller i sig- och för min del skulle jag gärna vakna klockan sju för jag älskar morgnarna, särskilt under sommarhalvåret... :-)

Men allra helst skulle jag vilja slippa sova middag!!!! Jag skulle gärna sova till både nio och tio, om jag bara kunde klara av att hålla mig på benen, tills det var tillräckligt mycket kväll för att lägga mig för natten! Men det kanske kommer....